Att springa fort som blixten

Timade gårdagens träning helt galet. Precis när jag skulle börja jogga på fina Lugnets IP drog åskan in. Och det har man ju lärt sig, att vara helt ensam på en stor öppen plats inte är ett bra drag när blixtarna härjar runtomkring. Så jag fick packa mig in i hallen. Den är ju fin och bra på alla sätt och vis, men när termometern står på 30 grader bär det ju emot att träna inne. Körde nästan hela passet inne, men när det var dags för lätta hundringar på gräs smög jag ändå ut. 2001-2002 när jag pluggade på University of Illinois hade jag en coach, Gary Winckler, som hade en fascinerande teori om friidrottsprestationer och åska. Han var tämligen övertygad om att man presterade lite lite bättre precis innan ett oväder drog in än vad man gör i normala väderförhållanden. Jag kommer inte ihåg varför det skulle vara på det viset, men det har etsat sig fast i minnet på mig. Huruvida min löpning igår var mer elektrisk än vad den hade varit annars låter jag vara osagt, men lite spännande var det allt.

Det ser ut som att min frisyr blev elektrisk ändå. Alltid något!

Det ser ut som att min frisyr blev elektrisk ändå. Alltid något!