Lite kaos men ändå så lugnt

Om nån hade berättat för mig för ett år sedan att jag skulle resa en hel dag, men bihålor som vill sprängas, ett barn som tycker det är så spännande att sömnen får stryka på foten, och till råga på allt så kommer barnet att kräkas över pappans högra ben, mitt vänstra ben, ner i ett handbagage, på två jackor och en sjal (kemtvätt). Vilken jävla mardröm, det skulle jag ha tänkt och kanske också sagt högt för den delen. Men idag hände det. Allt det ovanstående, och mitt i allt kräkkaos så känns det inte nånstans som en mardröm. Nä, fram med lite handdukar bara, trösta Majken och strunt i att vi luktar kräks resten av resan... Det är märkligt det där. Hur det har förändrats när jag har blivit mamma själv. Kommer det bara på köpet? Märkligt och härligt! Det känns som att man pallar med så mycket mer innan tålamodet tryter.

Hur som helst, nu är vi framme i vår lägenhet (som ju låg mitt i gamla stan!) i Split. Majken mår bra, men mina bihålor kanske kommer sprängas? Ska gå och lägga mig nu och hoppas på en liten ljusning till imorgon!