Upptrappning pågår

Den här veckan har jag så sakteliga börjat trappa upp träningen lite mer. Varvar upphängd löpning med cykelintervaller och olika former av styrketräning. Om två veckor tror jag att jag har trappat mig tillbaka där jag var innan skruvandet, dvs 90-92% fart i sprintlöpning och hyfsat stark i gymmet. Sen hoppas jag att skruvandet har löst problemet i knävecket så att vi kan börja ställa ut lite häckar på banan. Det är ju för övrigt den stora downsiden med att vara häcklöperska: att bära fram och tillbaka häckar. Men det var ju ett riktigt i-landsproblem jag kom släpandes med. Hellre bär jag flera hundra ton häckar än att inte kunna springa alls...
Imorgon väntar ett ganska matigt pass i friidrottsfabriken. Både löpning och ett rejält lass med styrka. Det ska bli gött.

En helt annan grej: Jag har träffat härliga superkvinnan Charlotte Kalla i veckan! Vilken grej va! Naturligtvis var jag tvungen att föreviga detta med en bild på Majken och Charlotte. Det verkar vara min grej, att slänga fram Majken istället för att ställa mig brevid själv. Blir ju en så mycket sötare bild då. Kan inte låta bli att tänka på de gånger som jag själv fått en bebis slängd i famnen från en förälder som ska ta kort. Då tyckte jag det kändes lite obegripligt, även fast det alltid varit mysigt att få ha en liten i famnen. Och nu är jag där själv alltså... Lustigt!

Transient
Transient